Nora eller brinn Oslo brinn handlar om Johanna, kanske i 20årsåldern, som bor i Stockholm och dejtar dansken Emil som säger att han ska flytta till Sverige för henne. En dag ser Johanna hur ett ansikte poppar upp på Emils mobil. Det är en tjej, en vacker tjej vars ansikte präntar sig fast i Johannas hjärna. Tjejen är Nora, danskens ex. Nora bor i Oslo. Är lite yngre. Verkar leva loppan och ha det fantastiskt. Johanna och dansken åker tåget ner till hans föräldrar i Danmark på sommaren och istället för att njuta av deras vackra villa och sommarvädret kan Johanna inte tänka på något annat än att Nora var här sommaren innan. Att Nora träffat hans föräldrar. Att Nora legat i den här sängen. Johanna börjar fråga ut Emil om Nora. Hon blir faktiskt aggressiv i sin ton. Hur dansken står ut med Johanna är mig ofattbart. Ingen av karaktärerna är ens i närheten av likeable. Exakt allt och alla går mig på nerverna, men ändå kunde jag inte sluta läsa denna bok. Jag läste den i ett sjå och vart fullkomligt uppslukad. Språket är bra och intressant. Johanna Frid blandar in danska och norska på ett unikt sätt. Jag gillar att det är korta kapitel med rubriker. Jag hoppas Johanna Frid skriver mer. Med det sagt är jag ändock kluven. För jag förstår också den kritik jag läst och som vi diskuterade i min bokcirkel. Att endometriosen får lite väl lite plats. Att saker inte problematiseras, speciellt Johannas psykiska hälsa. Att det gick så snabbt för henne att komma över sin besatthet av Nora. För berättelsen handlar ju egentligen om Nora. Det är inte en kärleksberättelse mellan Johanna och dansken. Det är inte en berättelse om kvinnosjukdomar. Utan om Johannas förälskelse i Nora. Det är i alla fall min tolkning.
Vad tyckte du?
2018,
Identitet,
Mental hälsa,
Psykisk sjukdom,
Sjukdom,
Självbiografisk,
Unga vuxna,
Kommentera