Titel: Boktjuven (The Book Thief)
Författare: Markus Zusak
Förlag: B. Wahlström (2008)
Sidor: 586

 

Han höll hennes hand i ett fast grepp.
”Minns du Führerns födelsedag – när vi gick hem från brasan den kvällen? Minns du vad du lovade mig?” Det gjorde flickan. Till väggen sa hon: ”Att jag skulle bevara en hemlighet.”
”Just det.” Mellan de två skuggorna som höll varandra i hand syntes de målade orden utspridda över väggen, uppflugna på deras axlar, vilande på deras huvuden och hängande från deras armar.
”Liesel, om du berättar för någon om mannen där uppe kommer vi allihop att vara i stor fara.”

Vad händer när Döden återger en berättelse? Hur nära inpå kommer vi historien? Liesel Meminger kommer vi så nära inpå skinnet att det knottrar sig i nacken när jag tänker på förrförra sommaren när jag läste den här boken första gången. Den drabbade mig. Med sitt poetiska men raka, rättframma språk. De händelser Döden återger. Liesels livsöde och de öden som tilldelas alla de människor hon träffar skär i hjärtat. De försöker alla göra så gott det går utifrån omständigheterna. De tror alla att de gör det som är rätt, även om konsekvenserna ibland säger något annat. Jag tänker att jag inte behöver berätta så mycket om vad den här boken handlar om, de flesta av oss känner till andra världskrigets historia. Den genomgriper hela den här boken, även om boken också handlar om värdet av att få vara människa. Om en boktjuv. Om en soldatson. En arbetarfamilj. En tvätterska. En fin familj med ett bibliotek. Om en hemlig. Läs den. Jag tänker läsa om den.

Andra världskriget, Döden, Historisk roman, Levnadsöden, Unga vuxna, Ungdomsbok, YA,

Kommentera

Publiceras ej