Titel: Sju minuter över midnatt (A Monster Calls)
Regi & manus: J.A. Bayona & Patrick Ness
År & tid: 2016. 1,48 min.
Orginalbok: A Monster Calls - Patrick Ness & Siobhan Dowd

 

Conor är tretton år och bor i England med sin mamma. Conors pappa har flyttat till L.A. och har en ny familj. Conor är jätteduktig på att teckna och drömmer sig ofta bort på lektionerna med sina teckningar istället för att lyssna på lektionen. Lärarna säger dock inte ifrån, de ger Conor lite dispens för att hans mamma är väldigt sjuk. Hon har cancer och medicinerna hjälper inte så bra som läkarna hoppats, men mamma är hoppfull och det är Conor också. Mormor dock, hon säger att Conor nog måste flytta hem till henne snart. Hon bor som i ett museum, med massa prydnadssaker och möbler som inte får röras. Där ska allt vara städat och fint. Conor vill bo kvar hemma i sitt eget hus och med sina egna saker!

En kväll när Conor sitter och ritar kommer monstret, prick sju minuter över midnatt. Monstret är egentligen en 1000 år gammal idegran som står på kullen vid kyrkogården. En kan se trädet från fönstret i Conors rum. Trädet bryter sig loss, får armar och ben och ett ansikte med röda ögon – glödande som lava. Monstret har vaknat och söker upp Conor för att berätta tre berättelser och i gengäld vill han ha en fjärde historia av Conor. Han vill höra sanningen… sanningen som i själva verket är Conors absoluta mardröm!

Jag läste boken på engelska redan 2013 och fullkomligt älskade den! Den är skriven av Patrick Ness efter en idé av den bortgångne författaren Siobhan Dowd. Patrick Ness har även skrivit manuset till filmen som nu äntligen kommit! Både boken och filmen har illustrerade delar i tusch som gör monstrets berättelser otroligt fängslande och inlevelsefulla. Jag grät som en idiot när jag läste boken och förväntade mig detsamma av filmen – och precis som jag trodde grät jag även nu när jag såg den. Det är en väldigt rörande och sorglig film med ett starkt budskap om kärlek, förtvivlan, ilska och förlåtelse.

 

Böcker, Döden, Film, Killar, Läskigt, Mellanåldern, Pojkar, Recension, Sjuka föräldrar, Unga vuxna, Ungdomsbok, YA,

Kommentera

Publiceras ej